Kapitel 2.1
Nu har det blivit dags att följa Amelia Fox! För att uppdatera lite om Amelias personlighet så är hon vänligt inställd till alla. Hon är konstnärlig och älskar att måla, samtidigt som hon har ett gott öga för fotografi. Dessutom är hon en hopplös romantiker och drömmer jämt om mötet med sin sanna kärlek!
Amelia uppskattade den delen av tonårslivet som innebar att hon fick en hel del frihet - hon hade förtjänat den från sina föräldrar. Genom att hjälpa till inom hushållet och vara barnvakt åt Natalia vid behov stod hon på föräldrarnas goda sida, men Amelia var inte hur god som helst... Någon gång kunde ju denna tilliten utnyttjas!
Något som däremot inte låg på Amelias lista med saker hon tyckte var roligt, var skolan och läxorna... Även om hon tyckte det var fullkomligt onödigt att lära sig i skolan tvingade hon sig själv att få in de saker i huvudet som lärarna ansåg behövdes, däribland Natanael som nu var biträdande rektor! Även om han satt lite tyst vid sidan med sin bok medan hon pluggade med en kompis visste hon att han hade extra koll på henne!
När läxorna var avklarade och det började bli kväll gick Amelia uppför trapporna till ovanvåningen och plockade fram penseln... När hon målade var hela det som om hela världen stod stilla och kvar fanns bara hon själv och fantasin! Om nätterna, när hon låg till sängs, drömde hon om hur hon skulle skapa mästerverk som hamnade i historien!
Bland de saker Amelia älskade, utöver målningen, var att gosa och skämma bort sin syster! Natalia var ju bara för bedårande men hon längtade ändå på något vis till dagen då hon växte upp och de kunde ha konversationer på en annan nivå!
Men det dröjde inte länge och snart var Natalias födelsedag kommen! Hon blev en väldigt vackert barn nästan på pricken lik sin far, vilket gjorde att hon och Amelia inte var så lika varandra. Men det gjorde absolut ingenting, de var inte mindre systrar för det!
De var allt som allt en trevlig familj och även om både Katrina och Natanael arbetade en del kunde de finna tid att hitta på något tillsammans, allt från att hänga i trädgården till att åka ut på picknik i de allmänna parkerna!
Med tanke på att Amelia var en hopplös romantiker dröjde det inte länge förrän hon hittade någon att tycka om varmt, Gregorio hette han. Hans skumma val av kläderna såg hon som en del av hans charm, även om hon gärna såg till att han bar något annat i framtiden.
Gregorio var, trots sin lite smått tokiga kärlek för Egypten, en oerhört rar kille och överraskade Amelia jämnt. Charmig som han var hade han alltid med en bukett blommor på deras dejter och en hopplös romantiker som hon var föll hon allt mer och mer för honom!
En dag råkade Natanael bevittna när de öppet visade sin nyfunna kärlek för varandra och han kunde inte låta bli att oroa sig. Lärare som han var letade han genast upp en tidning för att lära sig hur man bäst är pappa till en tonåring!
Och läste massor, det gjorde han!
Betydligt lättare tyckte han det var med Natalia, hon var fortfarande så ung och det var lättare att prata med henne!
Amelia och Gregorio fortsatte visa sin kärlek för varandra!
Vad kommer Amelias och Gregorios relation leda till, kommer den hålla eller spricka?
Fortsättning följer i kapitel 2.2...
Amelia uppskattade den delen av tonårslivet som innebar att hon fick en hel del frihet - hon hade förtjänat den från sina föräldrar. Genom att hjälpa till inom hushållet och vara barnvakt åt Natalia vid behov stod hon på föräldrarnas goda sida, men Amelia var inte hur god som helst... Någon gång kunde ju denna tilliten utnyttjas!
Något som däremot inte låg på Amelias lista med saker hon tyckte var roligt, var skolan och läxorna... Även om hon tyckte det var fullkomligt onödigt att lära sig i skolan tvingade hon sig själv att få in de saker i huvudet som lärarna ansåg behövdes, däribland Natanael som nu var biträdande rektor! Även om han satt lite tyst vid sidan med sin bok medan hon pluggade med en kompis visste hon att han hade extra koll på henne!
När läxorna var avklarade och det började bli kväll gick Amelia uppför trapporna till ovanvåningen och plockade fram penseln... När hon målade var hela det som om hela världen stod stilla och kvar fanns bara hon själv och fantasin! Om nätterna, när hon låg till sängs, drömde hon om hur hon skulle skapa mästerverk som hamnade i historien!
Bland de saker Amelia älskade, utöver målningen, var att gosa och skämma bort sin syster! Natalia var ju bara för bedårande men hon längtade ändå på något vis till dagen då hon växte upp och de kunde ha konversationer på en annan nivå!
Men det dröjde inte länge och snart var Natalias födelsedag kommen! Hon blev en väldigt vackert barn nästan på pricken lik sin far, vilket gjorde att hon och Amelia inte var så lika varandra. Men det gjorde absolut ingenting, de var inte mindre systrar för det!
De var allt som allt en trevlig familj och även om både Katrina och Natanael arbetade en del kunde de finna tid att hitta på något tillsammans, allt från att hänga i trädgården till att åka ut på picknik i de allmänna parkerna!
Med tanke på att Amelia var en hopplös romantiker dröjde det inte länge förrän hon hittade någon att tycka om varmt, Gregorio hette han. Hans skumma val av kläderna såg hon som en del av hans charm, även om hon gärna såg till att han bar något annat i framtiden.
Gregorio var, trots sin lite smått tokiga kärlek för Egypten, en oerhört rar kille och överraskade Amelia jämnt. Charmig som han var hade han alltid med en bukett blommor på deras dejter och en hopplös romantiker som hon var föll hon allt mer och mer för honom!
En dag råkade Natanael bevittna när de öppet visade sin nyfunna kärlek för varandra och han kunde inte låta bli att oroa sig. Lärare som han var letade han genast upp en tidning för att lära sig hur man bäst är pappa till en tonåring!
Och läste massor, det gjorde han!
Betydligt lättare tyckte han det var med Natalia, hon var fortfarande så ung och det var lättare att prata med henne!
Amelia och Gregorio fortsatte visa sin kärlek för varandra!
Vad kommer Amelias och Gregorios relation leda till, kommer den hålla eller spricka?
Fortsättning följer i kapitel 2.2...