Kapitel 1.5
Andra generationen Fox är född!
Katrina var oerhört stolt över sitt lilla knyte och insåg snabbt att Amelia var det bästa som hade hänt henne sedan hon anlänt till denna stad. Men lika snabbt insåg hon hur jobbigt det var att ta hand om ett spädbarn... Oavsett hur mycket Katrina längtade tillbaka till sitt gamla liv visste hon att det var här hon hade hamnat nu och hon hade just fått denna underbara lilla tjejen i sitt liv, det var bara att göra det bästa av det hela!
Men på nätterna när Katrina hölls uppe av Amelias skrik var det svårt att tänka positivt. Hennes favoritstunder blev till slut de då hon fick sova, för då kunde hon drömma sig bort till yrkeslivet som hon längtade efter så!
Men det var bara för Katrina att lyfta upp sin dotter och trösta henne, och älska henne med hela sitt hjärta! Aldrig att hon skulle försumma sin dotter för något annat!
Att vara en ensamstående mamma i sig är tufft, och inte bara har Katrina ett barn att ta hand om utan måste även se till att hemmet är i gott skick. Så det blev en hel del städning...
När Amelia blivit något äldre bestämde sig Katrina för att anlita en barnvakt. Hon hade inte jättemycket pengar att lägga ut men ville ändå hitta någon med goda kunskaper om barn. Därför föll hennes lott på en ung man vid namn Natanael och hon bad honom komma över på intervju innan anställning.
Natanael visade sig vara en väldigt klipsk och snäll kille i slutet av sitt gymnasieår, det visade sig även att han gick i samma klass som Toms son och Amelias halvbror. Han hade passat barn sedan han börjat gymnasiet och ville bli lärare när han tagit studenten. Katrina blev glad att hon hittat en sådan passande barnvakt!
Natanael lyssnade noga till Katrinas ord, om alla rutiner hon hade med Amelia och det hon krävde av honom. Han fogade sig mycket efter det Katrina sade och visade inga tecken på att hon hade några fel i sitt förhållningssätt till sin dotter. Han såg varmt på henne, som om han förstod att hon haft det jobbigt sedan hon kommit hit och ville börja arbeta på en gång.
Katrina lämnade sitt hem vetandes att hon lämnat sin dotter i goda händer, och kunde äntligen åka till jobbet och hålla några möten!
Natanael skapade genast ett band till Amelia, som var helt överförtjust i honom! Katrina hade verkligen gjort ett bra val av barnvakt...
Dagarna gick snabbt förbi och Amelia var inte ett spädbarn längre, utan ett småbarn! Hon hade blivit en riktig blandning av mamma och pappa, fast Katrina tyckte hon liknade henne mest med det röda håret och allt... Fast pappas ögonfärg har hon fått!
Natanael har kommit Amelia väldigt nära under tiden som passerat, så nära att Katrina ibland inte kunde låta bli att känna svartsjuka... Nu hade dessutom Natanael tagit studenten och hade vuxit upp till en fin ung man. Katrina kunde inte låta bli att känna sig hänförd över hur fint han hanterade hennes dotter, och hade den senaste tiden till och med börjat känna sig lite knäsvag, och ibland slog hjärtat fortare när han kom i närheten. Vad kunde det bero på?! Men det undgick henne inte att Natanael måste ha varit en populär kille bland tjejerna i gymnasiet...
Det dröjde inte länge förrän Natanael upptäckte förändringen hos Katrina i sitt sätt mot honom, han hade faktiskt varit ganska populär i skolan och förstod var det var som hände före Katrina gjorde det. En dag när han arbetat färdigt sitt pass för dagen gick han närmare och närmare Katrina. Hon trodde hon skulle få en hjärtattack! Först såg det ut som om han skulle kyssa henne, men då fortsatte han luta sig framåt mot hennes öra.
- Katrina, jag gillar dig, mer än du kan föreställa dig! Jag vill gärna bli en del av ditt och Amelias liv...
Katrina hade svårt att tro sanningen i hans ord, men när han backade tillbaka såg hon i hans ögon att han menade allvar! Kände hon likadant för honom?
Natanael har berättat för Katrina att han är kär i henne!! Hur ska Katrina svara på detta?!
Fortsättning följer i kapitel 1.6...
Katrina var oerhört stolt över sitt lilla knyte och insåg snabbt att Amelia var det bästa som hade hänt henne sedan hon anlänt till denna stad. Men lika snabbt insåg hon hur jobbigt det var att ta hand om ett spädbarn... Oavsett hur mycket Katrina längtade tillbaka till sitt gamla liv visste hon att det var här hon hade hamnat nu och hon hade just fått denna underbara lilla tjejen i sitt liv, det var bara att göra det bästa av det hela!
Men på nätterna när Katrina hölls uppe av Amelias skrik var det svårt att tänka positivt. Hennes favoritstunder blev till slut de då hon fick sova, för då kunde hon drömma sig bort till yrkeslivet som hon längtade efter så!
Men det var bara för Katrina att lyfta upp sin dotter och trösta henne, och älska henne med hela sitt hjärta! Aldrig att hon skulle försumma sin dotter för något annat!
Att vara en ensamstående mamma i sig är tufft, och inte bara har Katrina ett barn att ta hand om utan måste även se till att hemmet är i gott skick. Så det blev en hel del städning...
När Amelia blivit något äldre bestämde sig Katrina för att anlita en barnvakt. Hon hade inte jättemycket pengar att lägga ut men ville ändå hitta någon med goda kunskaper om barn. Därför föll hennes lott på en ung man vid namn Natanael och hon bad honom komma över på intervju innan anställning.
Natanael visade sig vara en väldigt klipsk och snäll kille i slutet av sitt gymnasieår, det visade sig även att han gick i samma klass som Toms son och Amelias halvbror. Han hade passat barn sedan han börjat gymnasiet och ville bli lärare när han tagit studenten. Katrina blev glad att hon hittat en sådan passande barnvakt!
Natanael lyssnade noga till Katrinas ord, om alla rutiner hon hade med Amelia och det hon krävde av honom. Han fogade sig mycket efter det Katrina sade och visade inga tecken på att hon hade några fel i sitt förhållningssätt till sin dotter. Han såg varmt på henne, som om han förstod att hon haft det jobbigt sedan hon kommit hit och ville börja arbeta på en gång.
Katrina lämnade sitt hem vetandes att hon lämnat sin dotter i goda händer, och kunde äntligen åka till jobbet och hålla några möten!
Natanael skapade genast ett band till Amelia, som var helt överförtjust i honom! Katrina hade verkligen gjort ett bra val av barnvakt...
Dagarna gick snabbt förbi och Amelia var inte ett spädbarn längre, utan ett småbarn! Hon hade blivit en riktig blandning av mamma och pappa, fast Katrina tyckte hon liknade henne mest med det röda håret och allt... Fast pappas ögonfärg har hon fått!
Natanael har kommit Amelia väldigt nära under tiden som passerat, så nära att Katrina ibland inte kunde låta bli att känna svartsjuka... Nu hade dessutom Natanael tagit studenten och hade vuxit upp till en fin ung man. Katrina kunde inte låta bli att känna sig hänförd över hur fint han hanterade hennes dotter, och hade den senaste tiden till och med börjat känna sig lite knäsvag, och ibland slog hjärtat fortare när han kom i närheten. Vad kunde det bero på?! Men det undgick henne inte att Natanael måste ha varit en populär kille bland tjejerna i gymnasiet...
Det dröjde inte länge förrän Natanael upptäckte förändringen hos Katrina i sitt sätt mot honom, han hade faktiskt varit ganska populär i skolan och förstod var det var som hände före Katrina gjorde det. En dag när han arbetat färdigt sitt pass för dagen gick han närmare och närmare Katrina. Hon trodde hon skulle få en hjärtattack! Först såg det ut som om han skulle kyssa henne, men då fortsatte han luta sig framåt mot hennes öra.
- Katrina, jag gillar dig, mer än du kan föreställa dig! Jag vill gärna bli en del av ditt och Amelias liv...
Katrina hade svårt att tro sanningen i hans ord, men när han backade tillbaka såg hon i hans ögon att han menade allvar! Kände hon likadant för honom?
Natanael har berättat för Katrina att han är kär i henne!! Hur ska Katrina svara på detta?!
Fortsättning följer i kapitel 1.6...